The Lord of the Flies - William Golding

Efter en flygplanskrasch på en obebodd ö så överlever några skolpojkar, inga vuxna.  De samlas på stranden medan de väntar på att bli räddade.  De börjar organisera sig, väljer en ledare, bygger hem och letar mat. Räddningen verkar dröja längre än de hoppades på.  Vad som började med en sammanhållen grupp börjar dock snart att brytas sönder då oliktänkande röster dyker upp...

Denna roman börjar som vilken annan äventyrsroman som helst.  Robinson Kruse om du vill, i plural.  Snart bleknar hoppet dock och växande rädslor förvandlar scoutlägret till någonting mer primitivt.  Var och en har sina rädslor som blir okontrollerbara under nätterna.  Dessa rädslor tar över det rationella tänkandet och snart har denna väluppfostrade grupp av skolpojkar övergått till att bli en stam av råa vildar.

Enligt omslaget så skrev The Times om boken att Golding vet exakt hur pojkar är; han har en framtvingande föreställningsvärld; och den levande realism med vilken han beskriver sönderfallet av deras oprövade och prekära civilisation under pressen av karga omgivningar för läsaren mot det blodiga klimaxet.  Inte mycket att tillägga till det.  Jag tyckte att den var kuslig.  Och det kusligaste av allt är hur många paralleller man kan dra med dagens samhälle - låt oss hoppas att det inte går så långt.

(Tillbaka till William Golding sidan)

© Jim Bella 2003